Årsmagasinet 2017: Pärlor paljetter & politik - Ett dynamiskt 1920-tal

Årsmagasinet 2017 är inspirerat av utställningen med samma namn och speglar 1920-talets modeströmningar och hur dessa påverkades av mellankrigstidens samhällsbild med bland annat rörelsen för kvinnlig rösträtt.

Årsmagasinet 2017: Pärlor paljetter & politik - Ett dynamiskt 1920-tal

ÅRETS BOK 2016 - Onkel Adam. Författaren och gården

Författaren Onkel Adam flyttade år 1877 till gården på Hunnebergsgatan i Linköping och 50 år senare invigdes gården till museum.

 Onkel Adam hette egentligen Carl Anton Wetterbergh och var både författare och läkare. Han var född 1804 i Jönköping och utbildade sig till läkare i Lund under 1830–talet. 
Sin första tjänst fick han som regementsläkare vid Smålands grenadjärbataljon och därefter vid Jämtlands fältjägarregemente i Östersund. Det är i Östersund han börjar sitt författarskap under pseudonymen Onkel Adam. Han flyttar och fortsätter sin läkartjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Denna tjänst har han fram till 1873. Han stannar kvar i Linköping och avlider där 1889.
Onkel Adam var en på sin tid mycket läst och uppskattad författare och tilldelades Svenska Akademiens kungliga pris 1869. Han var mycket socialt engagerad och tidvis politiskt aktiv, dessutom ivrade han för folkundervisning och startade upp barntidningen Linnea, en av de första barntidningarna i Sverige.
Han var gift med prästdottern Hedvig Fredrika Brydolf (1818–1914) från Hällestad i Östergötland. Det var hennes far prosten Erik Gustav Brydolf och sedan hennes syster Adriana som ägde fastigheten på Hunnebergsgatan. 
De var dock inte de första ägarna av gården utan den finns med i ägarlängder från 1600-talet. Under 1800-talet genomgick Onkel Adamsgården en social förändring från att ha varit bebodd av hantverkare och mindre bemedlade till att bli en borgerlig bostad.
Genom arkivforskning och byggnads- och trädgårdshistoriska undersökningar har bilden av gården på Hunnebergsgatan 30 A kunnat sättas in i ett längre perspektiv. 
I årsboken skildrar tio skribenter Onkel Adam och Onkel Adamsgården ur olika aspekter och ger en genomgripande bild av både författaren och stadsgårdens historia.

Onkel Adam hette egentligen Carl Anton Wetterbergh och var både författare och läkare. Han var född 1804 i Jönköping och utbildade sig till läkare i Lund under 1830–talet. Sin första tjänst fick han som regementsläkare vid Smålands grenadjärbataljon och därefter vid Jämtlands fältjägarregemente i Östersund. Det är i Östersund han börjar sitt författarskap under pseudonymen Onkel Adam. Han flyttar och fortsätter sin läkartjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Denna tjänst har han fram till 1873. Han stannar kvar i Linköping och avlider där 1889.

Onkel Adam var en på sin tid mycket läst och uppskattad författare och tilldelades Svenska Akademiens kungliga pris 1869. Han var mycket socialt engagerad och tidvis politiskt aktiv, dessutom ivrade han för folkundervisning och startade upp barntidningen Linnea, en av de första barntidningarna i Sverige.

Han var gift med prästdottern Hedvig Fredrika Brydolf (1818–1914) från Hällestad i Östergötland. Det var hennes far prosten Erik Gustav Brydolf och sedan hennes syster Adriana som ägde fastigheten på Hunnebergsgatan. 

De var dock inte de första ägarna av gården utan den finns med i ägarlängder från 1600-talet. Under 1800-talet genomgick Onkel Adamsgården en social förändring från att ha varit bebodd av hantverkare och mindre bemedlade till att bli en borgerlig bostad.

Genom arkivforskning och byggnads- och trädgårdshistoriska undersökningar har bilden av gården på Hunnebergsgatan 30 A kunnat sättas in i ett längre perspektiv. 

I årsboken skildrar tio skribenter Onkel Adam och Onkel Adamsgården ur olika aspekter och ger en genomgripande bild av både författaren och stadsgårdens historia.

ÅRETS BOK 2016 - Onkel Adam. Författaren och gården

Årsmagasin 2015

Årsmagasinet 2015 lyfter fram platser som oftast hamnar i skymundan när vi presenterar våra största och mest kända besöksmål i regionen. Det kan vara udda, eller helt eller delvis, okända platser, och det kan vara en detalj i ett större besöksmål. Gemensamt för dem är att det finns en berättelse, till exempel ett människoöde, en spännande historisk händelse eller något fenomen som går att koppla till platsen. Hägerstad slott, som visas på bilden, kan vara exempel på en sådan plats.

 

Gå också gärna med i gruppen: Magasinet som lyfter fram drygt 40 platser kommer ut 9 juni 2015 och finns att köpa (40 kr) på Östergötlands museum samt via turistbyråerna i regionen. 
Fler artiklar om gömda och glömda platser läggs ut på www.kulturarvostergotland.se

Magasinet som lyfter fram drygt 40 platser kommer ut 9 juni 2015 och finns att köpa (40 kr) på Östergötlands museum samt via turistbyråerna i regionen. Fler artiklar om gömda och glömda platser läggs ut på www.kulturarvostergotland.se

Gå också gärna med i Facebook gruppen: Östergötlands #gömdaglömda platser

 

Årsmagasin 2015

ÅRETS BOK 2014

Den 11 maj 2014 firar Östergötlands Fornminnes- och Museiförening 150 år. Därför handlar ÅRETS BOK om föreningens tillblivelse och verksamhet.

"Östergötlands Fornminnes- och Museiförening bildades genom sammanslagning av två föreningar från 1800-talet och dessa skulle få en synnerligen viktig roll i arbetet med att skapa ett museum för hela Östergötlands län.

Detta är berättelsen om ett 150-årigt engagemang, om hur Östergötlands fornlämningar dokumenterades och hur museets samlingar flyttades hit och dit, tills en dag 1939 då ett nytt museum stod färdigt.

Några av de tusentals föremål som finns i Östergötlands museums samlingar är här beskrivna. De har kommit in via donationer, testamenten, gåvor eller inköp och har tillsammans skapat ett museum med konst och föremål i världsklass."

ÅRETS BOK 2014

Årsbok 2013

 FOTOGRAFER I ÖSTERGÖTLAND

– från daguerreotypi till digitalt

Under 1840-talet kom Daguerreotypin till Östergötland och räknades som det mest moderna och mest innovativa teknik man kunde tänka sig. Detta resulterade i att man under 1800-talets andra hälft startade mängder av fotoateljéer i Östergötland. Det fanns en pionjäranda hos de tidiga fotograferna och det var inte bara män utan också flera kvinnliga fotografer i Östergötland.

Genom boken "Fotografer i Östergötland" får vi kunskap om Östergötlands tidiga fotografer, om fotoateljéernas affärsverksamhet, om de kvinn-liga pionjärerna, om fotografi som redskap för konstnärer, om pressfotografernas genombrott samt några presentationer av nutida fotografer.

 

Årsbok 2013

ÅRETS BOK 2012

Årets bok 2012 handlar om östgötska traditioner. Här berättas om traditioner knutna till en viss plats, traditioner kring hur man har firat bröllop, midsommar, jul och påsk, men även om troll, prinsar, jättar och häxor. Berättelserna bygger i många fall på uppteckningar som man kan hitta i olika arkiv, lokala såväl som regionala och nationella. Författare är i många fall personal på Östergötlands museum, men också personer som är eller har varit verksamma på andra kulturinstitutioner.

Årets bok 2012 planeras att komma ut i början av december.

ÅRETS BOK 2012